Charles Ray
Fast, vid närmare eftertanke så undrar jag ännu mer huruvida detta är avslappnande (se föregående inlägg).
Kortfattad sammanfattad vad händer i övrigt:
- Den 28/11 lyssnar jag på när MSO spelar Schönberg (denna beskrivning från Wiki: "...senare blev han synonym med sina innovationer inom atonalitet...":)))). Ser verkligen fram emot detta! Har inte gått på någon klassisk konsert sedan...januari i år. Nästan varje gång känner jag att jag hade kunnat sitta i konsertsalen för evigt. Tror att detta blir mkt fint.
- Läser Glaskupan av Sylvia Plath och tycker att den är så fantastisk att jag måste göra ett avbrott mitt i. Engagerar mig alldeles för mycket i Esther = ej bra för hälsan. Vet inte när det är optimalt att läsa sorgliga böcker. Antagligen så berör de en djupare när en själv är halvdepp, men det är nog nyttigare att läsa depp när en är glad. Har inte funnit någon lösning på detta ännu.
Ska skriva utförligare om denna bok vid ett senare tillfälle. Alltså, jag är verkligen helsåld. Var inte alls beredd på detta. Glaskupan är typiskt en sån bok som står i min bokhylla för evigt oläst. Är så glad att jag börjat ta mig an ett gäng klassiker (trots att min hjärna utfärdade tråk-stel-pretentiösvarning). Catcher in the rye hoppade ju raskt upp på top 5 bästa böcker jag läst.
29
jag undrar om personerna på bilden är avslappnade
22
Suzanne Bloch (+katt)
:( men ändå :)
En man felringde precis från dolt nummer till mig. Han hade inte bara ringt fel, han hade VERKLIGEN (!!!) ringt fel (!!), betonade han två gånger.
Min fråga: Finns det någon övre gräns för HUR fel en kan ringa någon? Platsar jag i kategorin "folk man inte bara ringer fel till, utan VERKLIGEN ringer fel till"?
Bild på mig när jag pratar i telefon. Antagligligen med någon som ringt fel. (arrangerad)
Blev först lite sårad men sen ändå lite glad, för jag har inte pratat med någon på 4 h.
top news
TOP NEWS SUPER NICE NEWS WINNER COOL TOP GRAND NEWZ!!!
Jag har beställt klipptid.
deceptacon
Åkte hem till föräldrahemmet för att i lugn och ro kunna skriva labbrapporter och planerade även att unna mig en mysig film som tack till mig själv för hårt arbete.
Detta gick inte alls som planerat (även om kvällen fortfarande är ung!!!!önsketänk). Det jag har gjort hittills:
Sett två matlagningsprogram
Lyssnat på rrrrriotgirls.
Allt började med att jag upptäckte två hål i mina tights. Fick flashbacks från åk7 och startade min "arga lista" på Spotify. Älskar arga tjejer.
Min största inspiration när jag var cirka 14 år var Courtney Love (nu kan en ju undra på vilket sätt hon inspirerade mig. Jag började varken knarka eller klä mig i babydollkläder, men jag blev väl allmänt peppad av att en tjej vågade skrika + jag började spela gitarr). Såhär i efterhand kan jag tycka att det fanns vassare tjejer, t ex Babes in Toyland (Kat Bjelland!!), L7 etc.
Minns att jag tyckte om denna bild. Så, hur besatt var jag då? Typ: hängde på C.L-forum, msnchattade med ett annat fan från Mexico, skickade in bilder som jag hade ritat på C till olika fansites, beställde bildalbum med tidigare okända foton. Ni vet. Hela grejen.
Blir så nostalgisk att jag nästan börjar gråta. Då var musik något helt annat för mig än vad det är idag. Jag tror egentligen inte att jag tyckte att själva låtarna var det vackraste jag utsatt mina öron för, det var mer otjejigheten jag tilltalades av. Jag fick så mycket större självförtroende p g a att det erbjöd ett alternativ till R'n'b och sexiga tjejer och den allmäna önskan att få lite större bröst och allt annat trams som ägde rum i ens egna och alla andras tankar under högstadietiden.
.
Insåg precis att det står två gosedjur i bakgrunden på översta bilden. Känns ju väldigt o-coolt, men när jag lyssnar på kaxig musik så växer mitt självförtroende till den grad att jag blir Narcissos och helt glömmer bort min omgivning.Den självupptagne förlorar alltid.
999
På tal om prylar, hatar när en blir motarbetad av prylar. Typ saxar som vägrar klippa. Varför finns de ens? Ska springa ner på stan imorgon och köpa en ny. Hoppas VERKLIGEN att detta skapar dålig stämning i saxlådan.
*sätter klockan på 08:00*
12/10
Uppdat.
Har köpt en ny sax nu. De andra blöder tårar av rost. Kan de gott ha.
.
typisk kväll.
GAN skeppsbrottet, 1927
167
På tal om materiella ting
När jag läste historia förrförra året som fanns det med nöd och näppe en kaffeautomat på institutionen, de som läste på SOL hade det aningen bättre med egen kafeteria och sådär. Jag funderade inte särskilt mycket över detta förrän jag fick höra hur det gick (går?) till på t ex LTH och säkert alla andra tekniska program. En FÅR alltså saker när en går på ett sådant program. Gustaf kom hem med småprylar hela tiden, blev bjuden på pizza på lunchen av företag, fick gå på spännande filmvisningar som inkluderade fika osvosv.
Glad i prylar som jag är så bestämde jag mig som sagt för att testa teknik/naturkunskap jag också. Jag läser alltså ett basår och är således inte på väg mot något civilingenjörsexamen men känner mig efter några veckor mer behövd och uppskattad än jag någonsin gjort tidigare (har aldrig ägt så många tic-tacaskar vid samma tillfälle förut, standardgåva tycks det).
Första gången det var prylutdelning på skolan blev jag alldeles till mig. Nästan jobbigt att tänka på det, förstår inte varför gratisgrejer ger en sån adrenalinkick. Fick iallafall med mig massor av onödiga saker hem, t ex en veckorevyn som jag slängde ganska snabbt igen och annat diverse småtjafs.
Det finaste av allt, utställarna kändes genuint intresserade av mina framtidsplaner, precis som att jag vore på väg mot nåt samhällsnyttigt och eftertraktat yrke.
Passar på att njuta. Tänk om jag skulle få för mig att börja läsa humaniora igen nästa år:( alltså varför känns mitt liv som postkodlotteriet för tillfället? Iallafall, Hua. Hemska tanke. Oönskad för evigt:(
Gustaf ligger och softar bland alla nya saker.
cake soundz
Superflyr från studerande och andra inplanerade och nödvändiga aktiviteter med chokladganachepajbakande. Testar detta recept och hoppas på detta resultat:
Bilden är tagen från bloggen som jag länkat ovan
Hur som helst, när jag har som mest saker att göra smyger djupt begravda konditordrömmar fram. Bakverk är den bästa vardagslyxen i mitt liv.
Vet inte om jag skrivit om biskvier tidigare i denna blogg? Jag brukar av tradition testa biskvierna först när jag upptäcker ett nytt konditori. Det är oftast en bra måttstock. Har provat ofantligt många, och turligt nog så ligger biskvierna från Ramklints' konditori (nära mig) med på min top 3. Allra bäst är givetvis kakorna från Centrum i Munka-Ljungby. Är ej lokalpatriotisk, de är verkligen de bästa jag tuggat med mina tänder och svalt ner i min hals. Här är en bild på denna livets gåva:
direkt från Centrum och fotad på mitt finaste porslin.
Detta är alltså en chokladbiskvi m chokladkräm. Är inte lika förtjust i de med ren smörkräm och ej heller släktingen Sarah Bernhard.
Blir alldeles pirrig av detta inlägg!!
Uppdat.
Pajerna är inte färdigmonterade ännu men chokladkrämen smakar alldeles ljuvligt. Blir tårögd.
cosmic 2
Kanske inga toppenbilder men vi hade så bråttom (givetvis) med våra påklädnader att en fick klicka igång självutlösaren, kasta fram en cool pose framför kameran och sedan rusa vidare, ovetandes om resultatet. Gustaf hann tydligen även med en liten dans.
Alltså, rymdtema.
